En ny studie publicerad i The BMJ kopplar tirzepatid, den aktiva substansen i Mounjaro, till lägre risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser hos personer med typ 2-diabetes och redan etablerad hjärt-kärlsjukdom. Efter ett år var risken för en så kallad MACE 2,9 procent bland personer som började med tirzepatid, jämfört med 4,4 procent bland dem som började med sitagliptin.
Det motsvarar en relativ riskminskning på 32 procent. För hjärtinfarkt specifikt var risken 33 procent lägre med tirzepatid.
Resultatet är intressant, men det betyder inte att Mounjaro nu är bevisat som ett läkemedel för att förebygga hjärtinfarkt. Studien är observationsbaserad, deltagarna hade typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, och EMA har inte godkänt någon ny hjärt-kärlindikation för Mounjaro.
Redaktionell not: Artikeln sammanfattar publicerad forskning och myndighetsbeslut. Den ger inga individuella råd om läkemedelsbehandling.
Vad den nya studien visade
Forskarna analyserade data från två amerikanska sjukförsäkringsdatabaser mellan maj 2022 och maj 2025. Totalt ingick 52 971 personer med typ 2-diabetes, BMI på minst 25 och etablerad hjärt-kärlsjukdom.
Av deltagarna började 35 353 med tirzepatid och 17 618 med sitagliptin. Genomsnittsåldern var 70 år och 51 procent var kvinnor.
Det huvudsakliga måttet var MACE – major adverse cardiovascular events – ett samlingsmått för allvarliga hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, stroke och död.
Efter ett år såg forskarna följande:
- Risken för MACE var 2,9 procent med tirzepatid och 4,4 procent med sitagliptin.
- Det motsvarade 32 procent lägre relativ risk med tirzepatid.
- Forskarna uppskattade att ungefär ett MACE skulle kunna undvikas för varje 70 patienter som började med tirzepatid i den här patientgruppen.
- Risken för hjärtinfarkt var 33 procent lägre med tirzepatid.
- För ischemisk stroke sågs ingen tydlig skillnad mellan grupperna.
- Även död av alla orsaker var lägre i tirzepatidgruppen.
Resultatet gäller den studerade högriskgruppen och kan inte utan vidare generaliseras till andra grupper.
Varför jämfördes Mounjaro med sitagliptin?
Sitagliptin är ett äldre läkemedel mot typ 2-diabetes. Forskarna använde det som en så kallad neutral placebo-proxy eftersom tidigare studier inte har visat någon tydlig effekt på hjärt-kärlhändelser.
Det gör jämförelsen mer användbar, men den blir fortfarande inte lika stark som en randomiserad studie där deltagare slumpas till behandling eller placebo.
Forskarna försökte statistiskt balansera grupperna för bland annat ålder, kön, BMI, tidigare hjärtproblem, andra sjukdomar och läkemedelsanvändning. Sådana metoder kan minska skillnader mellan grupperna, men de kan inte säkert ta bort alla skillnader som påverkar resultatet.
Vad studien inte bevisar
Det viktigaste är vilka slutsatser man inte kan dra.
- Studien var observationsbaserad. Den visar ett samband, inte samma grad av bevis för orsak och verkan som en randomiserad kontrollerad studie.
- Uppföljningen var relativt kort – högst ett år.
- Uppgifter om behandling och diagnoser kom från försäkringsdata och kan innehålla felklassificeringar.
- Deltagarna hade både typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. Resultatet kan därför inte automatiskt överföras till personer som tar Mounjaro enbart för obesitas.
- Studien visar inte att någon som börjar med Mounjaro för viktminskning får 32 procent lägre hjärt-kärlrisk.
Det sista är särskilt viktigt eftersom Mounjaro används både vid typ 2-diabetes och för viktkontroll.
EMA gav ingen ny hjärt-kärlindikation
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA avslutade i juni 2026 sin bedömning av en ansökan om att utöka Mounjaros användning till att även omfatta minskad risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser hos vuxna med typ 2-diabetes och redan etablerad hjärt-kärlsjukdom.
EMA:s läkemedelskommitté CHMP rekommenderade inte att en ny indikation skulle godkännas. Däremot beslutade kommittén att relevanta hjärt-kärldata skulle läggas till i produktinformationen så att vårdpersonal får tillgång till den uppdaterade evidensen.
Det innebär att Mounjaros godkända EU-indikationer inte omfattar ett särskilt användningsområde för att förebygga hjärtinfarkt eller stroke.
Vad betyder fynden i svensk kontext?
Mounjaro är godkänt i EU för behandling av typ 2-diabetes och för viktkontroll hos vuxna med obesitas, eller övervikt tillsammans med minst en viktrelaterad sjukdom. På vår faktasida om Mounjaro finns mer om de godkända användningsområdena, dosering, pris och biverkningar.
Studiepopulationen bestod av personer som redan hade både typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. Resultaten säger därför mindre om personer som använder Mounjaro för viktkontroll utan samma sjukdomsbild.
Det finns sedan tidigare data om hjärt-kärlutfall för inkretinläkemedel, men evidensen är inte identisk för alla preparat. En stor nätverksmeta-analys i The BMJ från juli 2026 fann att semaglutid i injektionsform hade starkare stöd för minskad risk för död och hjärtinfarkt, medan tirzepatid bland annat visade minskad risk för hjärtsvikt. Vår faktasida om Wegovy beskriver semaglutidprodukten närmare.
Den nya studien stärker alltså bilden av att tirzepatid kan ha hjärt-kärlfördelar, men den fyller inte alla de evidensluckor som fortfarande finns.
Studien svarar inte på behandlingsval för enskilda personer
Forskarna undersökte skillnader i utfall mellan grupper i registerdata. Studien var inte utformad för att avgöra vilket läkemedel en viss person bör använda, om någon bör byta behandling eller hur behandling ska anpassas individuellt.
Sådana frågor ligger utanför studiens design och utanför den här artikelns journalistiska syfte. Artikeln beskriver resultaten, begränsningarna och myndigheternas bedömning.
Kostnad är samtidigt en återkommande fråga i svenska patientberättelser. I vår sammanställning av erfarenheter av fetmaläkemedel beskriver flera personer att pris och möjligheten att fortsätta behandlingen över tid spelar stor roll.
Slutsats
Den nya BMJ-studien är en positiv signal för Mounjaro och tirzepatid hos personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. MACE var 2,9 procent med tirzepatid jämfört med 4,4 procent med sitagliptin efter ett år, och risken för hjärtinfarkt var 33 procent lägre.
Men studien är observationsbaserad och gäller en högriskgrupp med diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Den bevisar inte samma skydd hos personer som använder Mounjaro enbart för obesitas. EMA har dessutom inte godkänt någon särskild hjärt-kärlindikation för Mounjaro.
Nyheten kan därför beskrivas som lovande observationsdata – inte som ett nytt godkänt användningsområde eller ett individuellt behandlingsråd.
Källor
- The BMJ – studie om tirzepatid och hjärt-kärlhändelser, publicerad 6 augusti 2026.
- EMA – Mounjaro, produktinformation och godkända indikationer.
- EMA – CHMP meeting highlights 22-25 June 2026, bedömningen av Mounjaro och hjärt-kärlindikation.
- The BMJ – jämförelse av obesitasläkemedel, publicerad 8 juli 2026.
Lämna ett svar